MÄnga informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta pÄ att utvecklaren inte förstÄr eller kÀnner till kraven frÄn slutanvÀndarna. En viktig faktor för att projekten istÀllet ska lyckas Àr att slutanvÀndare Àr motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som Àr viktig Àr externkonsulten, som ofta Àr den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan pÄverka motivationen bÄde positivt och negativt hos slutanvÀndarna. Resultatet av detta arbete Àr ett antal rÄd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva..

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen Àr utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ rektorer pÄ tvÄ kommunala högstadieskolor. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna delades vÄra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig Ät pÄ de undersökta skolorna.

Uppsatsen utforskar mÀnniskans psyke utifrÄn den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsÀttningar och möjligheter utifrÄn lacansk teori, samt vilka implikationer det fÄr pÄ symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden anvÀnder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framstÀllning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet Àr vittgÄende vad gÀller kliniskt diagnostik och vÀrderingen av symptomet. .

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur olika anstÀllda pÄ en given industri ? kollektivarbetare och tjÀnstemÀn - reflekterar över sina arbetsklÀder och vilket symboliskt vÀrde klÀderna har i deras kontext, samt hur detta pÄverkar deras egen identitet. FrÄgestÀllnigarna arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Vilket symboliskt vÀrde har arbetsklÀder för de anstÀllda pÄ den givna industrin? Och, hur pÄverkar arbetsklÀdernas symboliska vÀrde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig pÄ samtalsintervjuer med tre anstÀllda frÄn en industri, och dÀr empirin tolkas utifrÄn sociologiska teoretiska modeller sÄsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp frÄn sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrÄn analysen av empirin, Àr att pÄ denna industri sÄ finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprÀtthÄlls genom arbetsklÀders symboliska vÀrde. ArbetsklÀdernas symboliska vÀrde bestÄr i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fÀlt.

Den populÀra bokserien om den förÀldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har vÀckt stor uppmÀrksamhet i medier och inom diverse forskningsfÀlt. De religiösa budskap som serien sÀnder ut till lÀsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det Àr denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie Àr att, utifrÄn de motstridiga uppfattningarna angÄende Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de tvÄ karaktÀrerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger pÄ olika symbolteorier inom. Vidare Àr olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys.

Kulturer bestÀms och formas av de symboler de anvÀnder och vördar och en mÀnniskas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vÀnder sig till bÄde vÄra intellekt, kÀnslor samt vÄra andliga liv. Genom att anvÀnda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstÄs som symboliska former sÄ kan ett beskrivande vÀrde uppnÄs gÀllande att nÀrma sig mÀnniskans mentala processer. Uppsatsens syfte Àr att visa exempel som illustrerar och kan öka förstÄelsen för vilken symbolisk och kÀnslomÀssig betydelse fjÀllet har för det samiska folket, i det hÀr fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framtrÀdande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förstÄelsen för hur lÀrare i sitt arbete pÄverkar ordningen i klassrummet. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Under tvÄ dagar följde vi en högstadieklass i LuleÄ kommun för att observera de lÀrare klassen mötte och dÀrigenom kunna analysera lÀrarnas arbete och förhÄllningssÀtt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevÀrt beroende pÄ lÀrarens personliga ledarskap och arbetssÀtt. De lÀrare som frÀmst Ästadkom ordning anvÀnde sig av lugnt kroppssprÄk, ett varierat röstlÀge, var konsekventa, samt arbetade utifrÄn tydliga rutiner.

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och göra ett försök pÄ att visa pÄ varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fÀlt bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.FrÄgestÀllningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen anvÀnds tvÄ teorier som har mÄnga likheter med varandra men som trots detta tillhör tvÄ, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena Àr den sociologiska traditionen och det andra Àr den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin dÄ denna ligger nÀrmast uppsatsens första frÄgestÀllning, för att sedan gÄ över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgÄr ifrÄn den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp pÄ Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar pÄ att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket vÀl kan sÀttas ur balans av att tillgÀngligheten av information med kritisk karaktÀr, sprids via internet. Det Àr relativt svÄrt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begrÀnsa alla individer som befinner sig inom samfundets fÀlt frÄn att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv pÄ ordning, arbetsro och undervisning. För att fÄ en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan pÄverka ordningen i klassrummet har vi observerat tvÄ gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar pÄ hur eleverna sjÀlva ser pÄ ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen bestÄr sÄledes av observationer och intervjuer av elever i tvÄ gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till Àr att ordningen och arbetsron i klassen pÄverkas av interaktionen i klassrummet.